Västsveriges framtid är blå
Över 200 personer samlades i Trollhättan den 17 november för att delta på Maritima klustrets årskonferens med temat ”Så skalar vi upp den blå bioekonomin”. Det blev en fullspäckad dag som bjöd på många exempel på hur branschen kan fortsätta växa och utvecklas framöver.
– Vattenbruk kan bli en av de viktigaste näringarna. Vi kan göra den stor och betydelsefull. Och jag menar att vi måste det. Att vi i Sverige inte kan producera vårt eget protein i tillräcklig omfattning är ju en halvskrämmande tanke. Ett av de mest effektiva sätten att producera protein är från fisk och andra havslevande organismer, säger Joel Oresten från företaget Smögenlax.
Lyssna på fiskodlingsentreprenören Joel Oresten från Smögenlax AB om potentialen för svenskt hållbart vattenbruk
Ökat nyttjande av akvatiska resurser
Samhället behöver öka försörjningen på såväl livsmedel, som energi och material. Resurser från hav och sjöar kan bidra till den försörjningen och dessutom till att vi når hållbarhetsmålen. För att bygga upp den biomarina industrin behövs att hela kedjan från hav till produkt och marknad utvecklas.
– För mig är något innovativt när det har kommit till nytta, när det har kommit till en konsument eller gjort nytta någonstans. Där har vi en bit kvar, men det händer så mycket just nu! Det ser vi inte minst idag här på konferensen, säger Susanne Ekstedt, innovationsledare på Innovatum Science Park.
Susanne Ekstedt, innovationsledare på Innovatum Science Park om hur innovationer kan öka branschens tillväxt.
Uppskalning och industrialisering
Temat för årets klusterkonferens uppskalning och industrialisering av de biomarina näringarna, sjömat och marin bioteknik. Föreläsarnas presentationer rörde sig över nya teknologier, metoder och innovationer som kan komma branschen till godo. Från hur AI, undervattensrobotar och visionteknik kan användas i både tång- och fiskodlingar, till hur industriella symbioser kan fungera och hur ett blått bioraffinaderi ger möjligheter att ta vara på mer av den fisk som tas upp.
Startups och studenter
På konferensscenen sågs också flera nya företag som berättade om sina innovativa affärsidéer inom bioteknik och odling. Bland andra Mounid som tillverkar färg från mikroalger, Swedish Algea Factory som odlar kiselalger med många potentiella tillämpningar, och Musseljord som nyttjar kasserade musslor till jordförbättringsmedel. Pond Fish and Greens berättade inte bara om sin akvaponi utan också bidrog med sin Floda-odlade rökta Clarias till lunchen. På plats var också en grupp studenter från Lysekil och programmet i marint naturbruk med sikte på jobb inom de framtida marina företagen.
- Har man rätt utbildning, som marint naturbruk, så har man ganska goda förutsättningar att få jobb efteråt. Kunnigt folk får jobb. Det är det jag har upplevt, säger Jakob Oliw, lärarvikarie på marina naturbruksprogrammet i Lysekil.
Hör Jacob Oliw, lärare inom Marint Naturbruk, om hur han ser på framtida jobbmöjligheter i branschen.
Mer medel till biobaserad blå ekonomi
Under konferensen konstaterades att Västsverige har förutsättningar och en god samverkan mellan forskning, företag och offentliga aktörer som underlättar för etablering och uppskaling av företag inom marina livsmedel och bioteknik. Även på nationell nivå skapas förutsättningar genom de strategier som nu tas fram, bland annat livsmedels- och bioekonomistrategierna samt forskningspropositioner med förslag på ytterligare medel till forskning om biobaserade ekonomin, berättade departementssekreterare Magnus Andersson från Näringsdepartementet. Brysselbaserade regionutvecklaren Astrid Burhöi, berättade om EUs Gröna giv, där ”Putting the Blue into the Green” är en delpolitik som också förväntas boosta den blå ekonomin framöver.
