Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Allt fler kan bidra till kunskap om havet

Publicerad:

Med allt billigare teknik kan fler ägna sig åt att samla in data om havet. Och det behövs. Hur havet mår är helt avgörande för allt liv på jorden, men fortfarande är det till stor del outforskat.

Reportage i samarbete med Västerhavsveckan
 
Det luktar tång och hav som alltid på Västkusten. De karaktäristiska bohusklipporna klättrar upp ur Gullmarn. Solen skiner på Göran Broström där han står på Bornös brygga med en citrongul minirobot utrustad med kamera och gripklo.

– Det är en fjärrstyrd undervattensfarkost, en så kallad ROV, förklarar han och slänger i den i havet.

Det skvätter till ordentligt. ROV:en lägger sig på ytan och guppar ut på Gullmarns vågor.

Göran Broström är professor inom oceanografi och då hör stora forskningsfartyg och längre expeditioner till vanligheterna. Men han ser god potential i nya ”lättare” prylar som idag går att köpa hos elektronikåterförsäljare. Tillsammans med entreprenören Anders Brodin tillbringar han nu en vecka på Bornö fältstation strax innanför Lysekil. Anders är vd på företaget Deepoid och i full färd med att utveckla billigare sensorer som kan användas för att samla in mätvärden under ytan.

Med några enkla rörelser på joysticken och med mobiltelefonen som monitor, låter Göran roboten leta sig ner bland sensorerna han och Anders lagt i tidigare.

– Nu kan jag se att Anders sensorer ligger rätt, säger Göran.

Tekniken tillgänglig för fler

För bara några år sedan var den här typen av teknik bara tillgänglig för professionella, men idag är den så billig att även mindre företag och privatpersoner kan köpa undervattensrobotar. Prislappen ligger på strax över 30 000 kronor för den här mini-ROV:en. Samma utveckling har skett med sensorerna.

Idag går det att köpa en fjärrstyrd undervattensfarkost, en så kallad ROV, för strax över 30 000 kronor hos elektronikåterförsäljare. Foto: Maria Holmkvist
 

– Idag kan jag köpa en krets för 60 kronor och sedan utveckla egen mjukvara. Förut kostade det flera tusen bara för komponenterna. Nu finns det möjlighet att göra enkla och billiga saker som man kan sätta i händerna på fiskare, dykare eller andra som av en eller annan anledning är ute på sjön. Och så kan de bidra med data, säger Anders.

Och data behövs, förklarar Anders, som förutom att utveckla sensorer jobbar med att kommersialisera den data som samlas in.

– Vi har scoutat marknaden ganska hårt. Inom fiskodling vill man veta mer om strömmarna och hur salthalten ändrar sig, för att kunna anpassa foder efter temperatur och syrgasförhållande. Vi har också tittat på behovet inom tångodling, där sensorer under ytan gör att man mycket bättre kan förutse årets skörd.

En annan affärsmöjlighet för sensorerna som Anders sneglar på är energi från havsströmmar. Men här saknar han en lagom stor undervattensturbin för att komma vidare.

– Det finns platser, till och med här på Västkusten, som har tillräckligt mycket ström för att generera energi för ett kvarter eller några hus. Man kan bli självförsörjande. Men vi har än så länge inte hittat något företag som kan leverera en liten turbin, säger han.

Fortsätt läs reportaget på vasterhavsveckan.se >>

Eller ladda ner artikeln i utskriftsformat (pdf) >>

 

Publicerad: